Skick
Helhetsintrycket är gott.
Utläst automatiskt ur husets skickbeskrivning.
140 x 140 cm, 144 x 144 cm. Reidar Särestöniemis (1925-1981) konst inspirerades av den arktiska naturen i hans nordliga hemland, där han levde och verkade. Särestöniemi fick sitt genombrott som konstnär under decennieskiftet 1950 - 60. Konststudierna i Helsingfors och Leningrad påföljdes av de första framgångsrika utställningarna, som gav honom större ekonomisk frihet och gjorde det möjligt för honom att dra sig tillbaka från konstscenen i Helsingfors och flytta tillbaka till hemtrakterna. Särestöniemi bodde och arbetade under större delen av sin konstnärliga karriär på sin hemgård Särestö, i byn Kaukonen i Kittilä. Gården, som ligger vid stranden av Ounasjoki, hade länge varit isolerad och nästan självförsörjande. Särestöniemi fick sin första kontakt med omvärlden först då han började i skolan. Han växte upp ensam med sin familj och boskap och utvecklade redan som barn ett intresse för geografi och historia. Som vuxen växlade kärleken till fjärran och till hembygden när konstnären, som avskydde vintermörkret, flydde ut i världen men av hemlängtan tvingades återvända till Särestö senast på våren när isarna började smälta. I takt med att Särestöniemis popularitet växte och värdet på hans verk steg, började allt fler människor besöka Särestö, vilket konstnären stundtals upplevde som stressande. I mitten av 1960-talet hade de ekonomiska framgångarna gjort det möjligt att bygga ateljéhuset Honkapirt i Särestö. På grund av det ökande antalet besökare och för att återfå lugnet byggde Särestöniemi 1972 även en separat galleribyggnad på Särestö, där allt fler besökare kunde bekanta sig med hans konst. Särestöniemis konstnärliga produktion var uppbyggd kring olika teman, varav det mest kända på 1970-talet var naturskydd. Andra teman på 1970-talet var en serie självporträtt och en legend om klostret Trifon, båda baserade på introspektion. Serien om Trifonklostret, som kombinerar antik historia och fantasi, föddes under Särestös hektiska år, då konstnären upplevde en djup ensamhet mitt i folkmassorna. Särestöniemi fascinerades av berättelsen om Trifonklostret, ett medeltida kloster vid Norra ishavets strand som brutalt förstördes. Trifonklostret anses ha symboliserat en andlig tillflyktsort i Särestöniemis målningar, en motsvarighet till Särestöniemis ateljéhem. Liksom Trifonklostret var Särestöniemis egen tillflyktsort på många sätt hotad. Trifonklostret, som är målat i den ortodoxa kyrkoarkitekturens anda, har i Särestöniemis verk nästan genomgående fötter av en ripa. Djuren i Särestöniemis målningar, som är fulla av symbolik, representerar inte bara den nordliga naturen utan också Särestöniemi själv. Särestöniemi identifierade sig starkt med räven, som symboliserar hans känsliga och sårbara sida. I takt med den ökande publiciteten och efter utnämningen till professor 1974 kom det allt fler prestigefyllda besökare till Särestö. En av Särestöniemis mest kända anhängare och vänner var president Urho Kekkonen. Det konstverk med klostermotiv som nu är till salu kom i Marcus Wallenbergs ägo på 1970-talet tack vare Kekkonens inflytande, det är möjligt att Wallenberg köpte verket direkt av konstnären. Konstverket Tundrans klockor kom således att pryda väggen i Stora Kopparbergs Bergslags AB:s konferensrum, varifrån det så småningom överfördes till sin nuvarande ägare i en privat svensk samling.