AXEL TÖRNEMAN (1880-1925). Bågskytten, olja på pannå, 140 x 118 cm.

AXEL TÖRNEMAN 1880-1925 Bågskytten (Algot och Zacco) Signerad och daterad TÖRNEMAN 1920. Olja på papp-pannå, 140 x 118 cm. Bär inskription Till Gudrun. Målningen föreställer den 11-årige sonen Algot Törneman (född 1909) och gavs som gåva till hustrun, den norska operasångerskan Gudrun Høyer-Ellefsen. PROVENIENS Fru Gudrun Törneman UTSTÄLLD Liljevalchs konsthall, 1956, Svensk Konstkavalkad, Jubileumsutställning, dåvarande titel Algot och Zacco, 1920. LITTERATUR Axel Törneman 1880-1925, Utställningskatalog Liljevalchs Konsthall 1967, s. 52. Värmlänningen Axel Törneman anses vara en av de viktigaste och mest banbrytande konstnärerna i Sverige under förra sekelskiftet. Han var en länk mellan Konstnärsförbundet och den framväxande expressionismen - en föregångare och en otidsenlig. Stark och envis gick han sin egen väg och brydde sig aldrig om att tillhöra någon fast grupp av konstnärer. Vägen fram till denna frigörelse inom måleriet gick via det tyska, radikala avantgardet till Paris modernistiska strömningar. Törneman växte upp i gruvsamhället Persberg i Värmland och kom efter skolgången i Stockholm till Valand i Göteborg. Vid tiden var Carl Wilhelmson lärare på skolan, och trots att Törneman studerade för Wilhelmson under blott fyra månader tog han starka intryck av lärarens måleriteknik, där en slags fläckteknik i rena, klara färger effektfullt bygger upp bildplanet. Detta manér är tydligt även i den här aktuella målningen; Bågskytten, trots att den är utförd 20 år senare. Efter avslutade studier lockade äventyr söderut och Törneman begav sig till München som vid tiden var en smältdegel för konstnärlig kreativitet och centrum för den tyska Jugendstilen. Under sina två år i Bayern utvecklade han ett kraftfullt måleri där han smälte samman den tyska symbolismen och expressionismen. 1902 fortsatte han, med outtröttlig iver och vetgirighet till konstens sjudande huvudstad - Paris. Här upptäckte han verk av bl.a. Bernard, Cézanne, Gauguin, Toulouse-Lautrec och målade dynamiska, rytmiska bilder. Senare, kring 1905, påverkades hans färgval allt starkare av de franska postimpressionisternas, främst van Goghs och Gauguins, måleri. 1906 utförde han målningen Nattcafé, betraktad som ett av den svenska modernismens viktigaste genombrottsverk. Där Törneman lärde sig linjespelet i München fick han i stället valörerna på köpet i Paris. I Frankrike mötte han också den norska sångerskan Gudrun Høyer-Ellefsen, som sedermera blev hans fru, vilken denna målning också är dedikerad till. År 1909 föddes sonen Algot, som blev familjens nav och en av Törnemans återkommande favoritmodeller. Han avbildade honom gärna i hemmets trygga miljö, oftast med någon attiralj eller leksak i handen; en ros, en nallebjörn, eller som här en pilbåge. I målningen ses Algot spänna sin båge, fokusera på målet och göra sig redo för låtsasstrid. Bredvid står den älskade hunden Zacco, som en trogen fotsoldat följande sin herre och befälhavare ut på slagfältet. Algots fjäderprydda huvudbonad kompletterar schäslongens bruna nyanser, och de oblandade komplementfärgerna står i bjärt kontrast till varandra. Törnemans liv förkortades i förtid. Blott 45 år gammal avled han, på annandagen 1925, i blödande magsår. Förutom sonen och hustrun efterlämnade Törneman en synnerligen rik och unik konstskatt. Hans oförtrutna glöd, ihärdiga skaparkraft och egensinniga måleri har för evigt etsat honom fast som en av det tidiga 1900-talets starkaste måleriska röster.

Kategori

Paintings

Mått

140 × 118 cm