Tupendan Est.
1 000 – 5 838SEK
Median 2 441 SEK för det här objektet, baserat på 22 semantiskt liknande sålda objekt i samma kategori. Justerat för antal och skick (empiriska faktorer från 31 000+ försäljningar av samma modell). Spannet är 25:e–75:e percentilen.
Klubbat 5 653 SEK — +132 % mot Tupendans estimat 2 441 SEK.
Skick
Repmärken från tidigare ram på höger sida. I övrigt god kondition.
Utläst automatiskt ur husets skickbeskrivning.
Olja på duk, 73 x 60 cm, inklusive ram 88 x 75 cm. Signerad och daterad K. Janson 1927. Knut Janson ingick i den banbrytande avantgardegruppen ”De Unga”, den konstnärssammanslutning som 1909 introducerade modernismen i Sverige och som har gått till historien som ”1909 års män”. Gruppen hade bildats redan hösten 1907, en händelse som noterades i alla större dagstidningar. Ett flertal av medlemmarna i ”De Unga” hade lärt känna varandra på Konstnärsförbundets tredje skola, vilken drevs under åren 1905-1908. Knut Janson deltog i undervisningen under samtliga år. Det gjorde även Isaac Grünewald och de båda kom att bli goda vänner. Knut Janson och Isaac Grünewald tillhörde de tio ursprungsmedlemmarna i ”De Unga”. Medlemsantalet skulle enligt stadgarna inte överstiga 18 och inval av nya medlemmar skedde genom omröstning. Alla passerade dock inte nålsögat. En av de konstnärer som sökte medlemskap, men som inte blev invald var Gösta Adrian-Nilsson (GAN). ”De Ungas” tre legendariska utställningar på Hallins konsthandel i Stockholm 1909, 1910 och 1911 väckte stor uppmärksamhet och kom att för alltid förändra det svenska konstlivet. På utställningen 1910 visade Isaac Grünewald för första gången sin monumentala målning ”Kamrater” (senare oftast kallad ”Konstnärskamrater”). Den berömda målningen, som ingår i samlingarna på Prins Eugens Waldemarsudde, hade Grünewald utfört ett år tidigare, 1909. Han tillbringade då sommaren tillsammans med Knut Janson, Birger Simonsson och Sigfrid Ullman i Simlångsdalen i Halland. Det är också dessa tre herrar som är avbildade i naturlig storlek på den 231x143 cm stora målningen. I centrum står Knut Janson, iförd en elegant hatt och med en självsäker hållning. Han är omgiven av Sigfrid Ullman till vänster och Birger Simonsson till höger. Till skillnad från många av kamraterna i ”De Unga”, kom Knut Janson att relativt tidigt överge expressionismen och i stället övergå till ett mer klassiskt skolat måleri. Ett av de bästa exemplen på denna inriktning ser vi i det nu aktuella självporträttet från 1927. Under den senare delen av sin konstnärsbana blev Knut Janson främst känd som Stockholmsnaturens målare. I dessa verk kan man skönja paralleller till intimister som Torsten Palm, men där finns även starka influenser från 1800-talets franska impressionism. Inte minst Knut Jansons sinne för att fånga atmosfären och ljusets spel i naturen kan härledas till hans intresse för impressionismen. Knut Janson hade ett flertal separatutställningar under sin karriär, bland annat på Konstnärshuset 1926 och på Svensk-Franska Konstgalleriet 1929. När han hade en retrospektiv utställning på Konstnärshuset 1945 skrev Otto G. Carlsund katalogens inledningstext. Utöver dessa separatutställningar så deltog Knut Janson i ett stort antal samlingsutställningar i Sverige, av vilka kan nämnas ”Yngre svenska konstnärer” på Liljevalchs Konsthall 1918. Dessutom deltog han i samlingsutställningar i Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och USA. Knut Janson är representerad på Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Thielska galleriet. Has resale rights.