CIGARETTETUI, 14k guld, Jüliis Blüms (1873-1932) Riga, Lettland, gåva på 60-årsdagen till Jānis Mīlmanis.

Räfflad dekor, låsknäppe med cabochonslipad safir. Mått ca 10x7x1,5 cm. Vikt 188,74 gram Stämplat JB för Jüliis Blüms, 585 och kontrollstämpel. Inskriptionen på insidan av locket lyder översatt "Till minne 19/11 1930" vilket sammanfaller med Jānis Mīlmanis 60-årsdag. Jānis Mīlmanis (1870–1944) var under 1920- och 1930-talen, enligt samtida skattedokument, Lettlands rikaste man. Han föddes den 19 november 1870 i Ikšķile församling. Det finns lite information om hans föräldrar och barndom. Mīlmanis skörade stora framgångar inom skogsnäringen, först med försäljning av ved och senare i karriären med förädling av trävaror. Efter första världskriget och Lettlands självständighet byggde Mīlmanis upp en stor träindustri i Jaunciems, Riga. Med initiativförmågan och uppfinningsrikedom skapades processer där allt material användes och 50 sorters virke exporterades. Han var även en betydande samhällsbyggare och mecenat, bland annat genom omfattande donationer till skolväsendet i Jaunciems. Han hade flera styrelseuppdrag och var en del av den ekonomiska elit som växt fram efter Lettlands självständighet 1918. Till skillnad från många av sina vänner och kollegor undkom han den sovjetiska massdeportationen 1941. Under den nazistiska ockupationen 1941–1944 internerades han dock som jude i Rigas getto under en tid. Det sista kända spåret efter honom är ett registreringskort (Geldverwaltungskarte) från koncentrationslägret Stutthof, där han sannolikt föll offer för Förintelsen. Under dedikationen återfinns namnen på tolv givare, vilka utgjorde en sammanhållen krets av Lettlands ekonomiska, industriella, finansiella och maritima elit kring 1930. Flera av personerna hade äran att mottaga Lettlands högsta utmärkelse Trestjärneorden i olika klasser. Namnen i nummerordning: 1. Ernests Birkhāns (1872-1941) Bankdirektör, ordförande i Rigas börskommitté, ledamot av Saeima, biträdande professor vid Lettlands universite. Efter Sovjetunionens ockupation deporterades han och dog i Gulaglägret Usoļlag. 2. Pauls Dannenbergs (Pēteris Dannebergs son) (1908-1942) Affärsman, rederiägare och konsul. I tidningen Aizkulises står det skrivet 1930: "Nu fick allmänheten i Riga tryckta kort om förlovningen av skeppskapten Bauers yngsta dotter Ērika och studenten Pauls Dannenbergs, delägare i det största lettiska rederiet. Förlovningen firades med sällsynt prakt, dock bara bland de närmaste släktingarna, både på ångbåten, vars kapten är gamle Bauer, och i Dannenbergs rymliga lägenhet. Festen varade i flera dagar. Riga har inte sett en sådan flod av champagne och utländska viner som vid denna fest. Bruden är en miniatyrvacker blondin, utexaminerad från Engelska institutet. Döttrar och mödrar till många direktörer, när de fick nyheten om förlovningen, "suckade tungt som kalla tallar, kraftigt regn öste ner", eftersom familjen Dannenbergs är en av de rikaste i Riga, ägare till sex av de största fartygen, ett hus på hörnet av Valdemāra och Raina boulevarder. Brudgummen är en mycket duktig och intressant ung man. 1941 grep Sovjetisk militär Pauls familj och han rapporterade sig frivilligt i hopp om att återse dem. Han deporterades till Kirov-regionen där han dog 1942. 3. Rūdolfs Doķis (1884–1933) Internationell handelsman (tirgotājs). Tillsammans med Vilhelms Ķuze, Artūrs Zēbergs, Jānis Vēciņš, Aleksandrs Schneider och Edwards Grapmanis finns han med på en kandidatlista 1931 för "Saimniecisko darbinieku apvienība" (SDA) "Ekonomiarbetarnas förening". 4. Edwards Grapmanis (1876-1958) Fastighetsägare och företagare i Riga, verkställande direktör för försäkringsaktiebolaget Latvijas Lloids. Han satt även i styrelsen för Latvijas Tirdzniecības un rūpniecības banka (Lettlands Handels- och Industribank). 5. Karlis Jansons (Kārlis Jansons) Fastighetsägare och affärsman, koplingar till rederiverksamhet, delägare i rederiet "J. Zalcmanis, K. Jansons & J. Freimanis". Kārlis Jansons namn finns med på en deportationslist från Lettiska Röda korset några rader under P Dannebergs med familj men utan destination. 6. Vilhelms Ķuze (1875–1941) "Saldumu karalis", Chokladkungen. Industrimagnat och ägare av konfektyrbolaget A./S. Ķuze". Ķuze och hans familj deporterades till Sovjetunionens Gulagläger Usoļlag den 14 juni 1941 , där han dog den 4 oktober 1941. Arkeologen Vladislavs Urtāns skrev i sin biografi om Kuzes tid i lägret, "Tjock, av liten växt, satt han på en kloss mitt i lägret i dagar och skrev något med den bevarade spetsen av en penna på remsor av vitt papper. Han var inte tvingad till att arbeta i skogen och den tidigare konfektyrtillverkaren var också hjälplös i annat fysiskt arbete. Det verkar som att även under tider med knapp mat satt han på en kloss och då och då klottrade en mening på de vita pappersremsorna. Och så vidare, dag efter dag. Det visade sig att han hittade på recept på godis, våfflor, kakor och andra delikatesser." 7. Mārtiņš Miljons. (1872-1952) Grosshandlare, bank- och styrelseledamot, direktör för den lettiska ömsesidiga kreditföreningen, styrelseuppdrag i flera företag bla Lateksim tillamans med flera av de andra givarna. Källa: Laiks, 07.05.1952 8. Aleksandrs Schneider / Šneiders Ordförande och styrelseledamot i bryggeribolaget K/s “Kymmel” (1935–1940). 9. J. F. Tauriņš (Jānis F. Tauriņš) Industri- och teknikagent, representant för internationella ingenjörsföretag. Kandiderade 1931 till (Nacionālā apvienība, NA), Nationella alliansens tillsammans med Ernests Birkhāns och Jānis Mīlmanis. 10. Jānis Vēciņš (1886-1943) Direktör för aktiebolaget Lateksim, chef för handelsavdelningen vid den lettiska handelskammaren. Deporterad och dog i fånglägret Vyatlag. 11. Jānis Zalemans (1887-1971) Rederiägare och ledande sjöfartsman, belagd i Lloyd’s Register of Shipping. Delägare i det lettiska rederiet "J. Zalcmanis, K. Jansons & J. Freimanis". Ledamot i styrelsen för Rigabörsen och direktör för Lettiska sjöfartsunionen. Jānis namn stod med på deportationslistorna men lyckades undkomma arrestering. Under den tyska ockupationen var han vice ordförande för Lettlands handelskammare och chef för transportsektorn. Senare levde han som flykting i USA där han kämpade i rättsfall om ersättning för konfiskerad egendom. 12. Artūrs Zēbergs (1888–1964) Rederiägare, medgrundare av Latvian-Belgian Shipping Line. Från 1926 Finlands generalkonsul i Lettland, senare ordförande för Lettiska redarförbundet och Rigas börskommitté. Han flyttade efter kriget till Newcastle och startade bolaget Beltyne Shipping Co. Proveniens: Jānis Mīlmanis, sedan i arv inom familjen. I arbetet med efterforskningarna har texter översatt digitalt och mindre sakfel kan förekomma.