CHRISTER EDWARDSON SCHMITERLÖW. Självporträtt vid staffliet (Friluftsmålaren).

Olja på pannå, 50 x 61 cm, inklusive ram 52 x 63 cm. Signerad och daterad Edwarson 75. ”Utan att måla så skulle jag inte existera” (Christer Edwarson Schmiterlöw) Christer Edwardson Schmiterlöw kunde visserligen inte leva på sin konst, men han kunde inte heller leva utan den. En söndagsmålare, så skulle man kanske vara benägen att kalla honom. Epitetet är dock i viss mån missvisande, då Christer inte alls var någon amatör, trots att han måste arbeta för sitt uppehälle och endast kunde måla på fritiden. Under åren 1944-45 hade han studerat på Otte Skölds målarskola. När han därefter tillsammans med sin mor och sin sex år äldre bror, konstnären Bertram Schmiterlöw, flyttade till Argentina kom han att under en längre tid studera keramiktillverkning och keramisk konst vid Escuela Industrial de Ceramica i Jujuy. Christer arbetade sedan några år som formgivare och mönstertecknare vid Industrial de Ceramica i Jujuy och som teckningslärare vid skolväsendet i Jujuy 1956–1963. Även om han hade en separatutställning och deltog i flera samlingsutställningar i Jujuy lyckades Christer inte etablera sig riktigt som konstnär i Argentina. Därför flyttade han med sin argentinska hustru Carmen Rosa tillbaka till Sverige 1963, i hopp om en konstnärskarriär i hemlandet. Visserligen hade Christer en separatutställning i Stockholm redan 1964 och medverkade därefter i Liljevalchs vårsalonger, men förhoppningen om att kunna leva på sin konst i Sverige infriades aldrig och för sin utkomst blev han tvungen att ta anställning som vaktmästare vid Sveriges Television. Christer var dock en konstnär i själ och hjärta och han gick upp vid tretiden varje morgon för att hinna måla några timmar, innan det var dags att bege sig till TV-huset och vaktmästartjänsten. På helgerna och under semestern tog han och hustrun ofta bussen till Trosa, där Christer kunde ägna sig åt friluftsmåleri och känna sig som en verkligt fri konstnär. Det är just en sådan lycklig stund som han har skildrat i sitt självporträtt från 1975. Vi finner här konstnären en varm sommardag, sittandes på en liten fällbar pall framför staffliet, i full färd med att fånga en idyllisk vy vid Trosaån. Målningen är signerad Edwardson och det var denna pseudonym som han använde som konstnär, eftersom han tyckte att brodern skulle vara ensam om namnet Schmiterlöw i konstsammanhang. Risken att brödernas konstverk skulle sammanblandas var dock inte särskilt stor, då de var lika olika som konstnärer som de var olika som människor. Bertrams måleri hade en dämpad färgskala och var lågmält och inkännande, precis som hans person. Även om också Christer gav ett lågmält intryck när han gick och delade ut post i korridorerna på Sveriges Television, var han privat en helt annan person. Visserligen en drömmare, men också en extrovert, intensiv människa, som både sjöng och spelade för sin omgivning. Samma intensitet återfinner man i hans målningar. De präglas av en uppenbar kärlek till färgens styrka, vilken han återger på sina dukar och pannåer med korta och markerade expressiva penseldrag. En som lärde känna Christer Edwardson Schmiterlöw på Sveriges Television var vårt lands främste dokumentärfilmare, Tom Alandh. Han kom att göra en dokumentärfilm om bröderna Schmiterlöw med titeln ”Två bröder – Två världar”. Denna mycket sevärda dokumentär finns fortfarande tillgänglig på SVT Play och rekommenderas starkt. Christer Edwardson Schmiterlöw är representerad vid San Salvador de Jujuys konstnämnd, Stockholms läns landsting , Ystads kommun och Nynäshamns kommun. Has resale rights.

Category

Paintings

Location

Stockholm

Dimensions

50 × 61 cm