BIRGER LJUNGQUIST. En midsommarnattsdröm.
Birger Ljungquist
·
16 bud
Birger Ljungquist
·
16 bud
Skick
Ej examinerad ur ram.
Utläst automatiskt ur husets skickbeskrivning.
Blandteknik på papper, 45,5 x 54 cm, inklusive ram 63 x 72 cm. Signerad Birger Ljungquist. ”En svensk bonde-Renoir”, ”En måleriets Bror Hjorth”, epiteten som har givits Birger Ljungquist är flera. Det sistnämnda härrör från Emmy Melins presentation av Birger Ljungquists konstnärskap i Svenskt Konstnärslexikon. När hon där framhåller hur Birger Ljungquist i sina ofta ohöljda skildringar av förhållandet mellan könen är en måleriets Bror Hjorth visar det på vilken framträdande position Birger Ljungquist hade som målare i det svenska konstlivet vid 1900-talets mitt, där han som sådan ställde Bror Hjorth i skuggan, vars berömdhet under lång tid främst var relaterad till rollen som skulptör. Hela Birger Ljungquists konstnärskap kan sägas ha varit stämt i folkviseton och även om han motivmässigt hade starka beröringspunkter med Bror Hjorth så var hans framställningar mer poetiskt präglade än Bror Hjorths mer ohämmade liderlighet. I Ljungquists konst finns onekligen mer av drömmeri och mindre av drängmentalitet. De kvinnor Birger Ljungquist skildrar är dock inte några upphöjda, idealiserade väsen. Tvärtom är det kvinnan av folket som han gestaltar så ömsint, eller med Emmy Melins ord: ”Det är lantliga kvinnor med ungdomens poetiska känsloliv som en skimrande gloria kring sig, kvinnor med fylliga, en smulan oviga kroppar och tungsinta drag. I sin okonstlade vardaglighet är de bärare av krafter som står naturens alla hemligheter nära.” Ett centralt element i Birger Ljungquists bildvärld är den mytologiske Panfiguren, som vi också ser spelandes på sin flöjt vid de mörka trädstammarna i den nu aktuella målningen. Pan blir en symbol för mänskliga, eller mer specifikt manliga önskedrömmar. Det är en ohämmat lysten figur som både lockar och skrämmer de oskuldsfulla kvinnogestalterna. I denna målning, som med sin lysande kolorit måste inräknas i konstnärens främsta verk, ställer Birger Ljungquist värme mot kyla och mörker mot ljus. Han fångar den tvetydighet mellan moral och lust som har präglat mänsklighetens hela historia, där det ena har setts som en förutsättning för samhällets upprätthållande och det andra trots allt utgör grundförutsättningen för mänsklighetens fortlevnad. Emmy Melin konstaterade att Birger Ljungquist stod utan motsvarighet i nutida svenskt konstliv. Det var onekligen stora ord, men det fanns skäl för dem. Birger Ljungquist studerade på Konstakademien under åren 1919-22 och fortsatte följande år studierna i Paris. Han är representerad på Moderna Museet, Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Malmö museum, museerna i Linköping och Kalmar samt i museet i Bergen i Norge. Has resale rights.