KNUT JANSON (1882-1966). "Den röda ladan".
Knut Janson · "Den röda ladan"
Knut Janson · "Den röda ladan"
11 bud
Skick
Bra kondition. Vid frågor vänligen kontakta: ulrica.tillander@auktionsverket.com.
Utläst automatiskt ur husets skickbeskrivning.
Olja på duk, 63 x 78 cm. Signerad K Janson. PROVENIENS Fru Clyde Lundbäck UTSTÄLLD ”De Unga” Hallins konsthandel, Stockholm 1911, kat.nr 55 ”Den unga expressionismen” Nationalmuseum, Stockholm 1944, kat.nr 220 ”Knut Janson, lång som kungen av Danmark, med husgavlar som specialitet” (Isaac Grünewalds beskrivning av sin gode kamrat från Konstnärsförbundets tredje skola) Knut Janson ingick i den banbrytande avantgardegruppen ”De Unga”, den konstnärssammanslutning som 1909 introducerade modernismen i Sverige och som har gått till historien som ”1909 års män”. Gruppen hade bildats redan hösten 1907, en händelse som noterades i alla större dagstidningar. Knut Janson var, tillsammans med namn som Isaac Grünewald, Gösta Sandels och Birger Simonsson, en av de tio ursprungsmedlemmarna. Medlemsantalet skulle enligt stadgarna inte överstiga 18 och inval av nya medlemmar skedde genom omröstning. Alla passerade dock inte nålsögat. En av de konstnärer som sökte medlemskap, men som inte blev invald var Gösta Adrian-Nilsson (GAN). ”De Ungas” tre legendariska utställningar på Hallins konsthandel i Stockholm 1909, 1910 och 1911 väckte stor uppmärksamhet och kom att för alltid förändra det svenska konstlivet. Det finns därför en särskild nimbus kring de konstverk som ingick i dessa utställningar. Medan konsten som ”De Unga” visade på utställningen 1909 fortfarande präglades av Konstnärsförbundets lärdomar och därför möttes av en genomgående välvilligt inställd kritikerkår, blev det annat ljud i skällan inför den betydligt radikalare konst som gruppen visade på utställningarna 1910 och 1911. Flera recensenter var nu frapperande raljanta och nedlåtande i sin kritik. På utställningen 1910 visade Isaac Grünewald för första gången sin monumentala målning ”Kamrater” (senare oftast kallad ”Konstnärskamrater”). Den berömda målningen, som ingår i samlingarna på Prins Eugens Waldemarsudde, hade Grünewald utfört ett år tidigare, 1909. Han tillbringade då sommaren tillsammans med Knut Janson, Birger Simonsson och Sigfrid Ullman i Simlångsdalen i Halland. Det är också dessa tre herrar som är avbildade i naturlig storlek på den 231x143 cm stora målningen. I centrum står Knut Janson, iförd en elegant hatt och med en självsäker hållning. Han är omgiven av Sigfrid Ullman till vänster och Birger Simonsson till höger. Knut Jansons och hans tre vänners gemensamma arbetssommar i Simlångsdalen 1909 har beskrivits på följande sätt av proletärpoeten Leon Larsson i dennes efterlämnade anteckningar: ”Den som ytligt såg dem och deras sommardagar kunde lätt bli bedragen och tänka, att det endast var lek och skämt. Men det var fel, under ytan var det möda och arbete och blodigt allvar. Det var alls ingen fjärilslek och behagligt tidsfördriv. Jag såg män i den bittraste fattigdom kämpa en nästan hopplös kamp för oförstådda tankar och obegripliga målarideal. Det var en kamp med hopbitna tänder och knorrande magar. Men där var aldrig tal om köpslagan och avkall. Det de ansågo vara rätt, det var rätt. På det fanns icke någon prutmån. Där var inga krumbukter, utan rakt skulle vägen gå fram. – Det var den nya konstens män.” ”De Ungas” tredje och sista utställning hade vernissage på Hallins konsthandel den 9 april 1911. Det var nu som Knut Janson för första gången visade auktionens målning ”Den röda ladan”. Inför målningen kommer man osökt att tänka på Isaac Grünewalds kärnfulla beskrivning av sin gode vän och kollega: ”Knut Janson, lång som kungen av Danmark, med husgavlar som specialitet”. Det kanske var just detta verk som Grünewald hade i åtanke då han fällde omdömet om husgavlarna. Med sin starka kolorit ger målningen onekligen ett anslående intryck. De av Grünewald uppmärksammade husgavlarna fungerar främst som en arena för den röda färgens frenesi och överhuvudtaget blir det avbildade i motivet underordnat färgernas prakt. På så sätt kan man se en parallell till det som Göteborgskolorister som Ivan Ivarson kom att skapa långt senare. Även om utställningen 1911 fick Gustaf Upmark att i Post- och inrikes Tidningar skriva om ”orgier i vårdslösad teckning, äcklig färg och löjeväckande anspråksfullhet”, var andra recensenter betydligt mer nyanserade. Georg Nordensvan framhöll i sin recension i Dagens Nyheter att man var tvungen att räkna med ”De Unga” som ”framtidens bärare från i dag”. Intressant är att konstatera hur både Karl Wåhlin i Stockholms Dagblad och August Brunius i Svenska Dagbladet framhöll att det i och med utställningen 1911 hade skett en omplacering av ”De Ungas” inbördes rangordning och betydelse. Gruppens tidigare så framträdande banerförare, Isaac Grünewald och Birger Simonsson, ansågs ha fått träda tillbaka för flera av sina kamrater. Wåhlin ställde nu sin förhoppning till de mer moderata representanterna och även Brunius lyfta fram dessa. En av de konstnärer som räknades till de mer moderata bland ”De Unga” var Knut Janson. Hans landskapsmålningar på utställningen ansågs ”saftgröna, färgstarka och dekorativa”. Ett bevis för den roll som Knut Jansons målning ”Den röda ladan” har kommit att få som en exponent för den tidiga svenska modernismen är att den även valdes ut att ingå i Nationalmuseums stora exposé över epoken, utställningen ”Den unga expressionismen”, vilken visades 1944. Knut Janson hade ett flertal separatutställningar under sin karriär, bland annat på Konstnärshuset 1926 och Svensk-Franska konstgalleriet 1929. När han hade en retrospektiv utställning på Konstnärshuset 1945 skrev Otto G. Carlsund katalogens inledningstext. Utöver dessa separatutställningar så deltog Knut Janson i ett stort antal samlingsutställningar i Sverige, av vilka kan nämnas ”Yngre svenska konstnärer” på Liljevalchs Konsthall 1918. Dessutom deltog han i samlingsutställningar i Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och USA. Knut Janson är representerad på Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Thielska galleriet. Kompletterande bilder: Fig. 1. Isaac Grünewald ”Kamrater” (1909) oljemålning 231x143 cm (Prins Eugens Waldemarsudde) Knut Janson står i mitten, omgiven av Sigfrid Ullman till vänster och Birger Simonsson till höger. Fig. 2. Gruppbild på några av medlemmarna i ”De Unga” ståendes i Kungsträdgården våren 1911 i samband med gruppens tredje utställning på Hallins konsthandel Knut Janson står som trea från vänster. (Fotografi från Gösta Lilja ”Det moderna måleriet i svensk kritik 1905-1914”, Allhems förlag, Malmö 1955) Has resale rights.