ALFRED WAHLBERG. TILLSKRIVEN. Sommarlandskap med kvarn utanför en fransk by.
Alfred Wahlberg
· · Stockholm
16 bud
Alfred Wahlberg
· · Stockholm
16 bud
Tupendan Est.
2 150 – 7 363SEK
Median 4 000 SEK för det här objektet, baserat på 48 semantiskt liknande sålda objekt i samma kategori. Justerat för antal och skick (empiriska faktorer från 31 000+ försäljningar av samma modell). Spannet är 25:e–75:e percentilen.
Klubbat 8 110 SEK — +103 % mot Tupendans estimat 4 000 SEK.
Skick
Ojämn duk, obetydliga färgbortfall, krackelyr.
Utläst automatiskt ur husets skickbeskrivning.
Olja på duk, 57 x 48.5 cm, inklusive ram 90 x 85 cm. Fransk förgylld och ornamenterad ram. Troligen utförd i Frankrike omkring 1870. Gammal inskription ”Wahlberg”, på ramens baksida. Alfred Wahlberg anlände till Frankrike hösten 1866 där han förblev bosatt under resten av sin levnad. Ytterst få målningar av hans hand är kända från hans verksamhet i Frankrike under 1860-taler. I brist på jämförande material kan man svårligen bedöma osignerade verk. Wahlberg mottog sin första medalj på Salongen 1870 och redan två år senare kom den andra – en prestation oöverträffad av en svensk landskapsmålare. 1870 erhöll han Kungliga Vasaorden av Carl XV och 1874 blev han riddare av Franska Hederslegionen. De målningar han ställde ut på Salongen i Paris i början av 1870-talet, föranledde en fransk konstkritiker att utse honom till en av dåtidens fem eller sex största landskapsmålare (J. K. Janzon (Spada), Alfred Wahlberg, Sveriges Allmänna Konstförenings Publiktion XVII, 1909, s. 19). Även svenska konstnärer verksamma i Paris, insåg Wahlbergs betydelse. Ernst Josephson, vilken förevigat Wahlberg i ett magnifikt porträtt, ansåg hans landskap ´höra till salongens bästa verk´ (Svenskt Konstnärslexikon, Vol. V. 1967, s, 540). I samband med minnesutställningen på Konstakademien 1907 gjorde konstnären Richard Bergh en analys av Wahlbergs konstnärsskap (Apropå Alf. Wahlbergs minnesutställning i Om konst och annat, 1908, s. 191) Bergh ansåg att Wahlbergs storhetstid som målare infann sig omkring 1870. De franskinspirerade verk han då skapade hade enligt Bergh haft stor betydelse i utvecklingen av det svenska landskapsmåleriet och var den avgjort största inspirationskällan för den kommande generationen landskapsmålare, exempelvis Carl Fredrik Hill. Christian Eichorn (Nya svenska studier, 1881, s. 158) konstaterade att vår konst länge hade varit i behov att uppfriskas och den stora framgång Alfred Wahlberg uppnådde under 1870-talet lockade enligt hans mening in yngre krafter på denna bana. August Strindberg var en av de konstkritiker som tidigt insåg Wahlbergs betydelse som förnyare av det svenska landskapsmåleriet genom sin kontakt med fransk landskapskonst. I sina konstrecensioner från 1870-talet framhåller han den unga konstnärsgenerationens strävan efter större natursanning i Wahlbergs och Barbizonskolans efterföljd, bort från de äldre düsseldorfarnas konstruktionslandskap. Wahlbergs betydelse ligger i att han fullständigt och varaktigt assimilerade de franska intrycken och lät dem återuppstå i en för svenskt vidkommande ny landskapsstil.