IVAN AGUÉLI. Landskap, Marocko.

IVAN AGUÉLI 1869-1917 Landskap, Marocko Olja på papper fäst på duk, 17 x 23,5 cm. PROVENIENS Rådman, Fil. mag., Josef och Sonja Kyhle, Sigtuna, vidare i arv till nuvarande ägare LITTERATUR Konst i svenska hem - målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar, del 8, II, Göteborg 1943, samling nr 749, omnämnd och avbildad på sidan 445 Ivan Aguéli föddes i Sala men kom att tillbringa större delen av sitt liv utomlands. Europa och Nordafrika lockade den rastlöse resenären. Han tecknade mycket som barn och bestämde sig för att bli konstnär under en gotlandsvistelse 1889. Våren 1890 reste han för första gången till Paris för att studera och sökte där upp Émile Bernard som undervisade i teorierna bakom den nyfunna syntetismen. Aguéli vistades i Stockholm under en kortare tid 1891 men återvände snart till Paris där han försörjde sig som skribent samtidigt som han studerade religion, orientaliska språk och orientalisk konst. Några år senare, 1894, reste han till Egypten, dit Bernard flyttat något tidigare, och blev fascinerad av den nordafrikanska kulturen och den österländska filosofin. Han uppehöll sig först utanför Alexandria och sedan i Kairo. Staden var, enligt Aguéli, ”nödvändigt i en målares utveckling. Cairo eller något i den stilen. Ty här är allt syntetiskt, och det är just det vi behöva, vi det 19:e århundradets barn”. Under sin vistelse i Egypten 1898 konverterade han till islam och tog sig namnet Abdalhādĩ som betyder vägledarens tjänare. Den mångsidige Aguéli målade endast under två perioder av sitt liv; dels under ungdomsåren 1889-95 och dels mellan 1911 och 1917 som, på grund av den tragiska tågolyckan, kom att bli hans sista. Aguélis konstnärskap domineras av landskapsmålningar där motiven hämtats från såväl Nordafrika som Frankrike och Spanien. Han målade således helst landskap och bland dem är floder och hav mindre vanliga inslag även om det finns gotländska kustvyer av mycket tidigt datum. Aguéli var som mest intim i sina landskapsskildringar, menade Gunnar Ekelöf som gav dem följande tolkning: ”I landskapen är han kanske intimast, de må vara hur monumentala som helst. Det förefaller mig som om han i dem kände sig mera fri från den åtrå och den samtidiga antipati som människan väcker hos honom”. Han levde en stor del av livet som en fattig bohem och påverkades starkt av anarkistiska och teosofiska strömningar. Redan de tidiga verken av Aguéli kännetecknas av en genomtänkt bilduppbyggnad där valören dominerar formen. Han var en känslomänniska och tänkare som intimt förband konst och religion med varandra. Det var endast det som han ansåg vara äkta som hade betydelse för honom och han sökte ständigt musiken eller harmonin i tillvaron.

Kategori

Paintings

Mått

17 × 23,5 cm